Den här veckan har för mig varit händelserik.Det började med att jag berättade om det beslut, som jag tog i augusti. Om jag blev riksdagsman, så skulle sluta som partisekreterare. Motiven kan höras på länken till intervjun i Ekot.
Sedan var det Riksdagens öppnande.
Igår blev det klart att jag får sitta i det utskott, som jag hade som mitt förstaval nämligen Kultur. Det är ett utskott som hanterar mediapolitik, konst, teater, musik,film,folkbildning,idrott mm. Som uppväxen i ett humanistiskt och kulturintresserat hem känns detta väldigt kul. Jag ser stora möjligheter utifrån mitt mandat i Göteborg att göra kopplingar till storstadsutveckling, kulturföretagande, hälsa och regional tillväxt.
Jag fick direkt frågan varför jag valt ett område som detta.För en del är detta märkligt nog inte ett utskott som anses ha prestige. Men ärligt talat- jag sitter inte i Riksdagen för att ha statusfyllda positioner.Jag sitter där för att arbeta med det jag känner för och känner att jag just nu kan göra bäst nytta. När jag jobbade i konsultbranschen var det de roliga uppdragen man ville ha och inte positioner. Jag har bestämt mig för att jobba för det som jag gillar och brinner för.Har man varit partisekreterare i fyra år så har man fått sitt ego och sin prestige tillräckligt tillgodosedd.
Jag ser stora möjligheter att föra ut centerpartiets kulturpolitik genom alla de kanaler som finns för detta i bland annat kulturbilagor och kulturnyheter. Centerpartiet har både en bred och spetsig kulturpolitik. Arvet efter min förträfflige kollega Anders Åkesson ska vårdas och vidareutvecklas.
Förutom detta uppdrag ska jag vara ersättare i Konstitutionsutskottet och fortsätta som Riksbanksfullmäktig.
