Individuell lönesättning
I dagens DN och Aftonbladet kan man läsa om hur vi i vår grupp för välfärdsfrågor har sagt att vi vill lyfta våra lärare och skolledare. Det måste märkas för duktiga lärare att man gör ett bra jobb. Därför är utvärderingen viktig. Vi vill stärka lokala utvärderingssystem ,som skall ligga till grund för hur man skall ge lärare kompetensutveckling och använda sig av den individuella lönesättningen bättre. Bra lärare skall märka det i lönekuvertet - de mindre bra skall få stöd för att bli bättre. Resultat skall värdesättas. Lokala utvärderingssystem skall utformas. I utvärderingen skall den ges i samtal mellan läraren, rektor och en elevrepresentant. Observera - det handlar inte om att eleverna skall sätta lönen. Detta görs av skolledaren. Eleverna skall inte sätta betyg, men kunna höras genom elevrepresentanten och genom elevenkäter.
Vill vi att våra unga skall vara delaktiga, lära sig att ta ansvar , kunna ge saklig kritik då måste vi också ge dem den chansen.
Notera också att vi tror fortfarande på att kommunerna skall vara huvudmän för skolan. Detta - rätt använt- ger ett lokalt inflytande. Till detta bör man lägga mer ansvar på självstyrande skolenheter. Vi tror att våra lokala skolpolitiker är intresserade av att åstadkomma en skola där man ger skolledarna möjligheter att följa upp lärare och elever i klassrummen. För dettta måste det frigöras tid för rektorns kanske viktigaste uppgift att se till att eleverna får bästa möjliga kunskap. Men också att eleverna trivs i en skola med både ramar och kramar.
Se på engagemanget i Tv-serien 9a. Det var lärare som gav engagemang, värme och kunskap. Det finns många sådana lärare- det är dem vi vill synliggöra. Det är de värda , men framföralltär eleverna värda detta.
Det finns individuell lönesättning, men den används dåligt på de flesta håll. Varför kan inte samma gälla som på många andra arbetsplatser. Man skall utvärdera både elevernas resultat och stämningen i klassrummet. Detta beror ofta på hur lärararen fungerar. Däremot skall naturligtvis om man har svår klass också tas med i bedömningen.
Här kan du läsa en debattartikel från barnombudsmannen om kompetens skolan:
SvaraRaderahttp://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=2,00.html
Jag följde inte TV-serien om 9a, men om jag har förstått rätt, så var en stor andel av de "superlärarna" med invandrarbakgrund. Jag tycker att lärarkårens sammansättning måste avspegla elevernas, och samhällets för övrigt. D.v.s., en skola där 15% av eleverna är med invandrarbakgrund måste sträva efter en personalsammansättning där lika många vuxna har samma bakgrund. Eleverna måste ha sina representanter bland de som bestämmer i skolan. Detta ger dem bättre självförtroende och goda förebilder. Så länge invandrare är överrepresenterade i lågavlönade yrkeskategorier, kommer det att finnas "vi och de" - mentalitet i skolan.
SvaraRaderaDetta är min egen erfarenhet efter 6 år som lärare i svenska som andra språk.
Håller helt med! Kommunerna ska ha ansvaret men skolorna ska ha så mycket självstyre det bara går. Att eleverna ska få bedömma lärarna på något sätt tycker jag låter utmärkt, för då tror jag alla anstränger sig lite till. Något som ej diskuterats här är de små skolorna, som ser ut att få stryka på foten i många kommuner pga bristande elevunderlag. Här måste vi hitta en lösning tycker jag. Det är vilktigt att alla barn har så kort väg till skolan som möjligt och att det finns olika skolor både stora och små i en kommun.
SvaraRaderaMan måste förändra lärarutbildningen så att den som inte passar som lärare hindras från att kasta bort tid på en utbildning han inte passar till.Nuvarande system leder till ett livslängt lidande för både läraren själv och hans elever,
SvaraRaderaIntagning efter lämplighet.